I måndags så blev det officiellt att den firma som vi anlitat till att fixa vårt badrum har gått i konkurs.

Det var ju för vår del inte så roligt eftersom vi inte är nöjda med resultatet och vi hade kommit överens om att golvet skulle göras om. Det blir ju inget gjort nu överhuvudtaget. Vi har två alternativ just nu, antingen att leva med svackan som finns i golvet eller lägga ut typ 75 000 kr till och göra om hela badrummet igen. Det sista alternativet kändes inte så lockande måste jag säga. Vi förstår ju nu varför det varit så svårt för oss att få svar på våra frågor och krav och varför företaget gjort allt för att fördröja saker och ting. Tyvärr så ska väl företaget rekonstrueras igen men jag ska då bestämt göra mitt för att de inte ska få några nya kunder.

Företaget i fråga är alltså Comfort på Mariedal i Umeå.

 

Den andra konkursen som "drabbat" oss är Experts konkurs. I det fallet så "drabbade" det oss i form av en köksassistent. De hade ju utförsäljning och jag och sambon hade länge pratat om att skaffa en riktig assistent istället för den lilla matberedaren som vi har. Nu var det läge att köpa en eftersom det var 30% rabatt.

Det blev en Kenwood med en skål på 6,3 liter.

 

Vår assistent är dock helgrå och har plastskål istället för en skål i rostfritt.

 

Med en ny assistent hemma så är det roligt att baka igen. Jag gillar att baka men att sätta en deg och knåda den är skitjobbigt och jag får ganska ont i axlar, rygg och mellan skulderbladen vilket gör att jag faktiskt helst undviker att baka just bröd.

 

Nu med nya assistenten är det ju hur lätt som helt. Åh så skönt!

 

Igår passade jag på att göra goda och vackra brytbröd/franska eftersom vi skulle få middagsgäster. De gillade helt klart mitt bröd vilket är superkul. Det är aldrig fel med lite beröm.

 

Idag så är nästan all franska uppäten så då bestämde jag mig för att göra morotsbröd.

Idag var det då dags.

Jag steg upp i hyfsad tid, duschade och for ner till hotellets restaurang för att äta frukost. Riktigt gott var det. Efter frukosten gick jag tillbaka till rummet igen för att byta om och ta det lugnt en liten stund innan det var dags att åka ut till Gärdet.

 

Väl på Gärdet var det lerigt.... mycket lerigt!

 

Min start grupp startade kl 14,10 och jag och mina kollgor gick det mesta av vägen. Vi sprang lite grann men inte speciellt mycket. Jag klarade loppet på tiden 1,34,15 och det är jag helt klart nöjd med.

 

Efter loppet så for vi tillbaka till hotellet och duschade bort all lera och sen for vi till en Thailändsk restaurang på Östermalm. Den heter Koh Phangan. Väl där beställde jag biff med grönsaker i ostronsås.

 

Det var rejäla portioner och sååå jäkla gott!! Restaurangen är väl värd ett besök, inte bara för maten, utan lika mycket för sin inredning. Det är verkligen läckert och mysigt där.

 

Vi var ganska slitna efter dagen så efter maten for vi tillbaka till hotellet. Vi satte oss en stund i lobbyn, jag med en kopp efterlängtad the och min kollega med ett glas rött.

 

Just nu halvsitter jag i sängen och jag har ont. ONT!!! Jag har ont i knäna, i min stortå som bråkar, jag har ont i rumpan och både under och på fötterna. Jag har ONT och är jättestel. Det är inte direkt med lätthet som jag tar mig fram just nu. Men det är ändå som värt det på nått sätt. Det är som en skön smärta eller vad jag ska säga. Jag har ju faktiskt gjort nått för att få så ont. Nått som faktiskt är bra trots allt.

 

Note to self: Nästa tjejmil - då bör du klippa tånaglarna innan loppet.

 

Så äre!

Jag vill bli nyttigare och genom att bli nyttigare då även gå ner ett par kilo i vikt. Som jag har skrivit innan så har detta många olika anledningar men framför allt hälsoskäl.

 

Igår var det lördag. Barnen och sambon hade ladda upp för kvällen genom att både köpa chips, godis och läsk och för min egen del kände jag bara "oh shit!!!! Hur ska jag fixa det här?" Sambon gjorde potatisgratäng och kyckling till kvällsmat och jag gick och nojjade precis hela dagen pga detta. Jag ÄLSKAR potatis gratäng men det är ju som vi alla vet inte den nyttigaste av maträtter.

 

 

Det gick bra måste jag säga och jag till och med lärde mig något på köpet. Jag kunde äta en helt normal portion av gratäng, kyckling och sallad och ändå inte överskrida min kalorigräns för viktminskning (jupp jag har ätit frukost, lunch och mellis idag) men det jag lärde mig mest var nog att även om jag åt en normalportion (just nu väger jag all min mat för att få ett hum om normala portioner) som jag faktiskt blev jättemätt på så finns det fortfarande utrymme i mitt dagliga energibehov (1749 kcal för att hålla vikten) för att få äta lite snacks och godis. Det känns skönt att veta. Nu åt jag inget igår och jag är faktiskt stolt över mig själv. Efter jag ätit kvällsmaten så var jag så pass mätt att jag inte ens var speciellt sugen på godis/chips. Det känns skönt!

 

 

Det jag måste lära mig är ju det jag försöker lära mina barn. Det är ok att äta godis/snacks om man gör det en gång/vecka. Mitt problem är och har alltid varit att godis/snacks och framför allt coca-cola har varit en del av mitt dagliga liv. Det är inte ok för man mår inte bra av det. Det var och är sååå lätt att ta en japp/daim eller nått liknande till eftermiddagsfikat, det är ju så lätt att få tag på. Det är ju mycket mer besvärligt att ta med sig nått mer nyttigt hemifrån men förhoppningsvis så kommer jag att lära mig detta nu. Jag försöker att förbättra och förändra mina vanor.

 

Den här gången kanske jag lyckas för den här gången står jag inte ensam. Min kompis J och jag gör den här resan tillsammans. Det är så skönt att vi kan stötta och peppa varandra.

 

Så äre!

Idag var det dagen med stort D. Skolan började igen för de två stora barnen och lillhuliganen skull ÄNTLIGEN få börja på 6-års. Som han har längtat efter detta.

Jag följde med honom i morse och var där under uppropet och samligen sen så var det dags för mig att gå hem. Jag hämtade honom vi 13-tiden och då hade han en hel massa att berätta och han var så nöjd med sin första dag.

 

Det är inte bara skolstarterna som gör denna dagen med stort D utan det är också starten för mig att börja äta bättre och försöka få in lite motion igen i mitt liv.

 

Så idag så ställde jag mig på vågen för första gången sen i våras och sommarens frossande har verkligen satt sina spår. Ca 5 kg spår för att vara exakt. Morgonens vikt landade på 63,4 kg.

Att försöka äta bättre är egentligen inte sååå mycket för att gå ner i vikt för egentligen trivs jag ganska bra med mig själv just nu MEN jag måste faktiskt gå ner i vikt rent hälsomässigt. Jag har diagnosen sömnapné och apnén blir värre ju mer jag väger, det är ren fakta så det är en av anledningarna till att gå ner nått kilo eller två. Nog finns det fler men de främsta är min hälsa.

 

En av de saker som jag ska försöka ändra är att äta regelbundet vilket jag är skitkass på idag. Nog äter jag hyfsat de dagar jag jobbar men mellanmål vet jag inte vad är och för att hålla ett hyfsat jämt blodsocker och inte bli tvärhungrig så ska jag försöka lära mig att äta mellanmål. Tricket är nog att det ska vara enkelt och ta liten plats för jag ÄR lat och jag ger som upp när det tar lång tid att förbereda eller man måste ha med sig 78 byttor till jobbet och att stå och bre mackor på morgonen DET går fetbort!!

 

Så idag har jag gjort mellis-bars.

 

En sats blir till 12 bars och innehåller hasselnötter, russin, torkade aprikoser, havregryn, solrosfrön, pumpafrön och äggvita. Den var riktigt god faktiskt, till och med lillhuliganen gillade det.

 

Sen gjorde jag ett gäng "godispåsar" som jag tänkte ha till eftermiddagsfikat på jobbet/hemma som består av hasselnötter, russin, mörk choklad och torkade aprikoser.

 

 

Jag har förberett ett gäng sådana här lådor och åt den första idag och då upptäckte jag att jag INTE gillar torkade aprikoser... de är ju rent av skitäckliga! Så då blev det ännu en tur ner tll affären för att köpa nått annat. Jag hittade då en påse med torkad mango då fick den följa med hem. Väl hemma så  smakade jag på mangon och den var ju bättre än aprikosen men det var ändå ingen hit! Så nu har jag bestämt mig för att byta ut den torkade frukten (inte russinen) mot ett helt vanligt husmansknäcke som jag brutit i småbitar. Det är säkert mycket nyttigare än den torkade frukten i alla fall.

 

Jag hoppas att det här blir bra och att jag kan få in en funkande rutin.

 

Om ni få som läser denna blogg har några bra och (jätte)enkla tips på mellis så skriv gärna en kommentar eller två. Kan nog bli lite trist i längden om jag ska äta bars och "godispåsarna" varje dag.

 

Mmmm så äre!

Idag var det bara att bita i det sura äpplet och kliva upp när klockan ringde vid 05,30 (även om jag först steg upp tio minuter senare, det är skönt att snooza). Fyra veckor går så infernilskt fort och jag känner nu att jag har inte en susning om exakt vad jag gjort under semestern. Dock vet jag preciiiiiis vad jag INTE gjort. Visst är det lustigt? Eller är det bara tragiskt? Att man ständigt har detta dåliga samvete och faktiskt inte kan stå för att man (läs jag) behövde vila och egentligen bara pilla navelludd.

 

Första jobbdagen var helt ok dock. Hade inte alltför mycket att göra.. NUS och vårdcentralerna har inte riktigt vaknat till liv än så det är fortfarande inte så stora mängder prover som kommer in. Ganska skönt att inte behöva ge 100% direkt. Det kommer ju, det vet vi alla som på kliniks kemi, för om några veckor så springer vi runt som skållade råttor igen. På ett sättser jag fram emot det då vi iaf inte har tråkigt på jobbet men på ett annat sätt så vet jag ju att det är därför man inte orkar göra nått på semestern. Kroppen är utarbetad, den behöver vila och inte göra specellt mycket annat än att pilla navelludd och även det kan vara ganska ansträngade ibland. Ibland funderar jag på hur sjuttsingen jag ska orka jobba i minst 25 år till speciellt i det tempot som vi jobbar i. Redan nu är ju min energi och ork slut innan jag ens hinner hem över trösklen. Jag får fundera vidare på det en annan dag.

 

I helgen kom min underbara svägerska förbi med ca 2½ kg blåbär. Sååå gott! Dessa satt jag och rensade igår framför datorn när jag tittade på Fringe (lillhuliganen tittade på barnprogram) och nu under kvällen så bakade dottern så underbart goda blåbärsmuffins. Det var riktigt trevligt och för en gångs skulle fick JAG slicka skålen. Min dotter tycker att jag var sååå gullig.. vet inte riktigt var hon menade med det ;-) Jag får ju aldrig slicka skålarna när jag bakar <3 så det är väl bara rätt att jag får slicka skålen när hon bakar, eller?

 

Jo så äre!

 

 

Igår innan jag gick och la mig så gjorde jag en sconesdeg som jag sedan delade upp i 12 ungefär lika stora delar som jag sedan stoppade ner i en muffinsplåt. Plåten stoppade jag in i kylskåpet och sen gick jag och la mig.

Det är första gången jag gjort på det här sättet så det var ganska spännande att stiga upp och se hur resultatet skulle bli. När jag steg upp satte jag i gång ugnen, tog ut plåten från kylen och väntade på att ugnen skulle bli varm. När ugnen väl var varm så stoppade jag in muffinsplåten och efter ca 12 minuter så såg resultatet ut så här:

 

 

De var sååååååå goda!!!!

 

Det här är något som jag absolut ska göra igen. Nu är det helt plötsligt så lätt att få nått nybakat på morgonen. Det är ju på nått sätt så mycket lättare att göra en deg på kvällen än på morgonen.

 

Jupp, Så äre!