Idag har jag börjat med att packa lillväskan inför stockholmsresan imorgonkväll. Jag jobbar till 19 imorgon och bussen går kl 22 så det gäller att allt är klart innan dess, därav packningen idag.

 

Vi är ett litet gäng från jobbet som ska ner och springa/gå tjejmilen. Själva resan och boendet har landstingets personalklubb arrangerat och vi som jobbat har fått ett mycket förmånligt pris på resa, boende och anmälningsavgift till tjejmilen. Nu är det då dags igen.

 

Tyvärr verkar det som om min rumskompis inte följer med trots allt pga hälsan och det känns ju otroligt trist. Lusten att åka försvann som. Jag vill ju givetvis att min kollega ska må bra och hennes hälsa kommer ju givetvis först men, ja, det känns trist.

 

Planer är gjorda, restauranger är bokade men just nu känner jag bara för att åka till hotellet och låsa in mig där tillsammans med en bok och chokladpraliner (det sistnämnda är ett big NO NO). Jag är trött. jag är trött och när jag är trött blir jag irritabel och mitt dåliga tålamod blir ännu dåligare. Jag är så fantastiskt less på allt tjat och gnat på barnen. Samma visa dag ut och dag in... ät inte med fingrarna, lyssna på vad vi säger, har ni gjort läxorna, borsta tänderna med mera, med mera, med mera.... jag låter som en gammal repig vinylskiva!! och det är så jävla tröttsamt!

 

Inte bara för mig utan för hela familjen. Barnen blir ju knappast gladare eller mer harmoniska genom att jag är sur, arg och irritabel. De behöver nog också en helg utan mig om jag ska vara ärlig. Yngste sonen ser redan fram emot att få sova i min säng :-)

 

Ett av de problemen som finns när man är/har en stor familj är att man aldrig får vara ensam, inte nån av oss, och det behöver man ibland. Jag själv har aldrig haft något problem med att vara ensam snarare tvärtom. jag behöver ensamtid, jag behöver få vara för mig själv en stund och det är en lyx numera att få det.

Det är bland annat därför jag känner just nu att jag skulle vilja låsa in mig på hotellrummet och stanna där hela helgen. Tyst och skönt och ingen annan att ta hänsyn till och inga måsten. Ibland är det skönt att ta en paus från vardagen. Jag ska få den här helgen... min älskade sambo måste också få en sådan helg snart tror jag. Han behöver också det.

 

Så äre!